zoukankan      html  css  js  c++  java
  • 数字类型

    整型   int()

    1.用途:年龄、号码、等级

    2.定义:可以使用int()方法将纯数字的字符串转为十进制的整型

    x=10

    浮点型

    1.作用

    薪资、身高

    2.定义方式

    x=10.2

    字符串类型内置方法 str()

    一、作用

    姓名

    二、定义方式

    x='name'

    三、内置方法

    优先掌握

    1.索引取值

    s = 'hello world'
    print(s[0])    # h
    print(s[-1])    # d

    2.索引切片

    s = 'nick handsome'
    
    print(s[0:4])  # 顾头不顾尾  nick
    print(s[0:4:2])  # 2表示步长,隔一个取一个  nc
    print(1, s[4:0:-1])  # +从左到右,-表示从右到左  1 kci
    print(1, s[2:])  # 左边的不写取到最左边,右边的不写取到最右边 ck handsome

    3.for循环

    s = 'nick handsome'  #循环出每一个字符
    for i in s:
        print(i)

    4.成员运算

    s = 'nick handsome'  #判断是否存在该序列,返回布尔值
    print('nick' in s)
    print('nick1' not in s)  # True

    5.len长度

    s1 = 'nick handsome'  #计算字符长度
    print(len(s1))   #13

    6.strip()

    # 默认去除两端空格,可以指定去除的字符,可以指定多个字符同时去掉
    s1 = 'a  nick   ******'
    print(s1.strip())
    print(s1.strip(' kc*'))  # 可以乱序,但是不能没有
    name1 = '    byx 'print(name1.strip())    # byx
    name2 = '$by$x$'print(name2.strip('$'))    # by$x    中间的符号不会去除
    print(name2.lstrip('$'))    # by$x$
    print(name2.rstrip('$'))    # $by$x

    7.split()

    s2 = 'nick|123658|180|140'
    print(s2.split('|'))  # 按照|切割字符串,得到的是一个列表
    ['nick', '123658', '180', '140']

    8.replace()

    str = 'Rome was not built in one day'
    res = str.replace('day', 'month')
    print(res)    # Rome was not built in one month
    print(str)    # Rome was not built in one day    原字符串没变

     9.join()

    user_list = ['byx', '18', 'male']
    res = '|'.join(user_list)
    print(res)    # byx|18|male

    需要掌握

    1.rstrip/lstrip

    # strip()  默认去除两端空格
    s3 = '**nick**'  #lstrip 从左开始去除,rstrip  从右边开始去除
    print(s3.lstrip('*'))
    print(s3.rstrip('*'))

    2.rsplit/split

     #split默认从左边开始切割
    s = 'nick|handsome|180|140|'print(s.split('|',2))
    print(s.rsplit('|',1))  # 从右切割
    打印结果为:
    ['nick', 'handsome', '180|140|'] ['nick|handsome|180|140', '']

     3.lower/upper

    s3 = 'Nick'
    print(s3.lower())  # 小写
    print(s3.upper())  # 大写

    4.startswith/endswith

    s4 = 'nick handsome'
    print(s4.startswith('nick'))  # 以。。。开始  返回布尔值
    print(s4.endswith('some'))  # 以。。。结束
    打印结果为:True
          True

    5.isdigit/isalpha

    s = 'a123123'
    print(s.isdigit())  # 判断字符串内字符是否都为数字, 返回布尔值
    s = 'askdlfj234'
    print(s.isalpha())  # 判断字符串内字符是否都为字母
    打印结果为:Flase
          False

    了解

    1.find / rfind / index / rindex / count

    s = 'nick handsome'
    print(s.find('h'))  # 找索引,-1表示没找到   5
    print(s.rfind('h',6,10))                  -1
    
    print(s.index('h'))                       5
    # print(s.index('sadf'))  # 找不到报错
    # print(s.find('sadf'))  # 找不到返回-1
    
    s = 'aaaaacccc'
    print(s.count('a'))  #计数                 5

    2.center / ljust / rjust / zfill

     s = 'nick'
    print(s.center(50,'*')) # 居中
    print(s.ljust(50,'*'))
     print(s.rjust(50,'*'))
    s = '111'
    print(s.zfill(8))  #自动补足8位  常用于二进制
    打印结果为:
    ***********************nick*********************** nick********************************************** **********************************************nick 00000111

    3.expandtabs

    s = 'b	yx'
    print(s)    # b yx
    print(s.expandtabs(10))    # b         yx    # table键变为10个空格

    4.capital / swapcase / title

    s = 'nickNick handsome'
    print(s.capitalize())  # 首字母大写
    print(s.swapcase())  #全部大写
    print(s.title())  # 每个单词的首字母大写
    打印结果为:
    Nicknick handsome
    NICKnICK HANDSOME
    Nicknick Handsome

    5.is系列

    sdecimal(): 检查字符串是否值包含十进制字符,如果是返回True,否则返回False。

    isdigit(): 如果字符串只包含数字则返回True,否则返回False。

    isnumeric(): 如果字符串中只包含数字字符,则返回True,否则返回False。

     列表类型内置方法  list()

    1.索引取值

    # list之索引取值
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    name_list[0] = 'nick handsom'
    # name_list[1000] = 'tank sb'  # 报错
    
    print(f"name_list[0]: {name_list[0]}")
    打印结果为:name_list[0]: nick handsom


    2.切片

    # list之切片
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    
    print(f"name_list[0:3:2]: {name_list[0:3:2]}")
    打印结果:name_list[0:3:2]: ['nick', 'tank']

    3.长度

    # list之长度
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    
    print(f"len(name_list): {len(name_list)}")
    打印结果为:len(name_list): 4

    4.成员运算 in 和 not in

    # list之成员运算in和not in
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    
    print(f"'tank sb' in name_list: {'tank sb' in name_list}")
    print(f"'nick handsome' not in name_list: {'nick handsome' not in name_list}")
    打印结果为:'tank sb' in name_list: False
              'nick handsome' not in name_list: True

    5.追加值

    # list之追加值
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    name_list.append('tank sb')
    
    print(f"name_list: {name_list}")
    打印结果为:name_list: ['nick', 'jason', 'tank', 'sean', 'tank sb']

    6.删除

    # list之删除
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    del name_list[2]
    
    print(f"name_list: {name_list}")
    打印结果:name_list: ['nick', 'jason', 'sean']

    7.循环

    # list之循环
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    
    for name in name_list:
        print(name)
    打印结果:nick
         jason
          tank
          sean

     8.inster()

    # list之insert()
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    name_list.insert(1, 'handsome')
    
    print(f"name_list: {name_list}")
    打印结果为:name_list: ['nick', 'handsome', 'jason', 'tank', 'sean']

    9.pop()

    # list之pop(),pop()默认删除最后一个元素
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    
    print(f"name_list.pop(1): {name_list.pop(1)}")
    print(f"name_list: {name_list}")
    打印结果为:
    name_list.pop(
    1): jason name_list: ['nick', 'tank', 'sean']

    10.remove()

    # list之remove()
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    
    print(f"name_list.remove('nick'): {name_list.remove('nick')}")
    print(f"name_list: {name_list}")
    打印结果为:
    name_list.remove('nick'): None
    name_list: ['jason', 'tank', 'sean']

    11.count()

    # list之count()
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    
    print(f"name_list.count('nick'): {name_list.count('nick')}")
    打印结果为:name_list.count('nick'): 1

    12.index()

    # list之index()
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    
    print(f"name_list.index('nick'): {name_list.index('nick')}")
    打印结果:name_list.index('nick'): 0

    13.clear()

    # list之clear()
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    name_list.clear()
    
    print(f"name_list: {name_list}")
    打印结果为:name_list: []

    14.copy()

    # list之copy()
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    
    print(f"name_list.copy(): {name_list.copy()}")
    打印结果为:name_list.copy(): ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']

    15.extend()  列表拼接

    # list之extend()
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    name_list2 = ['nick handsome']
    name_list.extend(name_list2)
    
    print(f"name_list: {name_list}")
    打印结果:name_list: ['nick', 'jason', 'tank', 'sean', 'nick handsome']

    16.reverse()  反序

    # list之reverse()
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    name_list.reverse()
    
    print(f"name_list: {name_list}")
    打印结果:name_list: ['sean', 'tank', 'jason', 'nick']

    17.sort()

    # list之sort(),使用sort列表的元素必须是同类型的
    name_list = ['nick', 'jason', 'tank', 'sean']
    name_list.sort()
    
    print(f"name_list: {name_list}")
    
    name_list.sort(reverse=True)
    print(f"name_list_reverse: {name_list}")
    打印结果为:
    name_list: ['jason', 'nick', 'sean', 'tank']
    name_list_reverse: ['tank', 'sean', 'nick', 'jason']

     列表属于可变数据类型

    元祖类型内置方法(tuple)

    定义:在()内可以有多个任意类型的值,逗号分隔元素

    1.索引取值

    # tuple之索引取值
    name_tuple = ('nick', 'jason', 'tank', 'sean')
    # name_tuple[0] = 'nick handsom'  # 报错
    
    print(f"name_tuple[0]: {name_tuple[0]}")
    name_tuple[0]: nick

    2.切片(顾头不顾尾,步长)

    # tuple之切片
    name_tuple = ('nick', 'jason', 'tank', 'sean')
    
    print(f"name_tuple[1:3:2]: {name_tuple[1:3:2]}")
    name_tuple[1:3:2]: ('jason',)

    3.长度

    # tuple之长度
    name_tuple = ('nick', 'jason', 'tank', 'sean')
    
    print(f"len(name_tuple): {len(name_tuple)}")
    len(name_tuple): 4

    4.成员运算

    # tuple之成员运算
    name_tuple = ('nick', 'jason', 'tank', 'sean')
    
    print(f"'nick' in name_tuple: {'nick' in name_tuple}")
    'nick' in name_tuple: True

    5.循环

    # tuple之循环
    name_tuple = ('nick', 'jason', 'tank', 'sean')
    
    for name in name_tuple:
        print(name)
    nick
    jason
    tank
    sean

    6.count()   # 用于统计某个元素在元祖中出现的次数

    # tuple之count()
    name_tuple = ('nick', 'jason', 'tank', 'sean')
    
    print(f"name_tuple.count('nick'): {name_tuple.count('nick')}")
    name_tuple.count('nick'): 1

    7.index()  #用于从元祖中找出某个对象第一个匹配项的索引位置,如果这个对象不在元祖中会报一个异常。

    # tuple之index()
    name_tuple = ('nick', 'jason', 'tank', 'sean')
    
    print(f"name_tuple.index('nick'): {name_tuple.index('nick')}")

    元祖为不可变数据类型

     字典类型内置方法(dict)

    定义:{}内用逗号分隔开多个元素,每一个元素都是key:value的形式,value可以是任意数据类型,而key通常应该是字符串类型,但是key必须为不可变类型。

    1.按key存取值

    # dic之按key存取值
    dic = {'a': 1, 'b': 2}
    
    print(f"first dic['a']: {dic['a']}")
    
    dic['a'] = 3
    
    print(f"second dic['a']: {dic['a']}")
    first dic['a']: 1
    second dic['a']: 3

    2.长度

    # dic之长度len
    dic = {'a': 1, 'b': 2}
    
    print(f"len(dic): {len(dic)}")
    len(dic): 2

    3.成员运算符

    # dic之成员运算in和not in
    dic = {'a': 1, 'b': 2}
    
    print(f"'a' in dic: {'a' in dic}")
    print(f"1 in dic: {1 in dic}")
    'a' in dic: True
    1 in dic: False

    4.删除

    # dic之删除del
    dic = {'a': 1, 'b': 2}
    del dic['a']
    
    print(f"dic.get('a'): {dic.get('a')}")
    dic.get('a'): None
    # dic之删除pop()
    dic = {'a': 1, 'b': 2}
    dic.pop('a')  # 指定元素删除
    
    print(f"dic.pop('b'): {dic.pop('b')}")   #打印出删除的元素值
    print(f"dic.get('a'): {dic.get('a')}")
    dic.pop('b'): 2
    dic.get('a'): None
    # dic之删除popitem()
    dic = {'a': 1, 'b': 2}
    
    print(f"dic.popitem(): {dic.popitem()}")  # popitem() 方法随机返回并删除字典中的一对键和值(一般删除末尾对)。
    dic.popitem(): ('b', 2)


    5.键keys()、值values()、键值对items()

    # dic之键keys()、值values()、键值对items(),python2中取出的是列表(鸡蛋);python3中取出的是元组(鸡)
    dic = {'a': 1, 'b': 2}
    
    print(f"dic.keys(): {dic.keys()}")
    print(f"dic.values(): {dic.values()}")
    print(f"dic.items(): {dic.items()}")
    dic.keys(): dict_keys(['a', 'b'])
    dic.values(): dict_values([1, 2])
    dic.items(): dict_items([('a', 1), ('b', 2)])

    6.循环

    # dic之循环
    # dic是无序的,但是python3采用了底层优化算法,所以看起来是有序的,但是python2中的字典是无序
    dic = {'a': 1, 'b': 2, 'c': 3, 'd': 4}
    
    for k, v in dic.items():  # items可以换成keys()、values()
        print(k, v)
    a 1
    b 2
    c 3
    d 4

     7.get()

    # dic之get()
    dic = {'a': 1, 'b': 2}
    
    print(f"dic.get('a'): {dic.get('a')}")
    print(f"dic.get('c'): {dic.get('c')}")
    dic.get('a'): 1
    dic.get('c'): None

    8.update()  用于更新字典中的键/值对,可以修改存在的键对应的值,也可以添加新的键/值对到字典中

    # dic之update()
    dic1 = {'a': 1, 'b': 2}
    dic2 = {'c': 3}
    dic1.update(dic2)
    
    print(f"dic1: {dic1}")
    dic1: {'a': 1, 'b': 2, 'c': 3}

    9.fromkeys() 用于创建一个新的字典,并以可迭代对象中的元素分别作为字典中的键,且所有键对应同一个值,默认为None。

    # dic之fromkeys()
    dic = dict.fromkeys(['name', 'age', 'sex'], None)
    
    print(f"dic: {dic}")
    dic: {'name': None, 'age': None, 'sex': None}


    10.setdefault()

    # dic之setdefault(),有指定key不会改变值;无指定key则改变值
    dic = {'a': 1, 'b': 2}
    
    print(f"dic.setdefault('a'): {dic.setdefault('a',3)}")
    print(f"dic: {dic}")
    print(f"dic.setdefault('c'): {dic.setdefault('c',3)}")
    print(f"dic: {dic}")
    dic.setdefault('a'): 1
    dic: {'a': 1, 'b': 2}
    dic.setdefault('c'): 3
    dic: {'a': 1, 'b': 2, 'c': 3}

    集合类型内置方法(set)

    1.用途:用于关系运算的集合体,由于集合内的元素无序且集合元素不可重复,因此集合可以去重,但是去重后的集合会打乱原来元素的顺序。

    2.定义:{}内用逗号分隔开多个元素,每个元素必须是不可变类型。

    内置方法:

    1.len

    # set之长度len
    s = {1, 2, 'a'}
    
    print(f"len(s): {len(s)}")
    len(s): 3

    2.成员运算和not in

    # set之成员运算in和not in
    s = {1, 2, 'a'}
    
    print(f"1 in s: {1 in s}")
    1 in s: True

    3. |并集、union

    # str之|并集
    pythoners = {'jason', 'nick', 'tank', 'sean'}
    linuxers = {'nick', 'egon', 'kevin'}
    
    print(f"pythoners|linuxers: {pythoners|linuxers}")
    print(f"pythoners.union(linuxers): {pythoners.union(linuxers)}")
    pythoners|linuxers: {'egon', 'tank', 'kevin', 'jason', 'nick', 'sean'}
    pythoners.union(linuxers): {'egon', 'tank', 'kevin', 'jason', 'nick', 'sean'}

    4.&交集、intersection

    # str之&交集
    pythoners = {'jason', 'nick', 'tank', 'sean'}
    linuxers = {'nick', 'egon', 'kevin'}
    
    print(f"pythoners&linuxers: {pythoners&linuxers}")
    print(f"pythoners.intersection(linuxers): {pythoners.intersection(linuxers)}")
    pythoners&linuxers: {'nick'}
    pythoners.intersection(linuxers): {'nick'}

    5.-差集、difference

    # str之-差集
    pythoners = {'jason', 'nick', 'tank', 'sean'}
    linuxers = {'nick', 'egon', 'kevin'}
    
    print(f"pythoners-linuxers: {pythoners-linuxers}")
    print(f"pythoners.difference(linuxers): {pythoners.difference(linuxers)}")
    pythoners-linuxers: {'tank', 'jason', 'sean'}
    pythoners.difference(linuxers): {'tank', 'jason', 'sean'}

    6.^对称差集

    # str之^对称差集
    pythoners = {'jason', 'nick', 'tank', 'sean'}
    linuxers = {'nick', 'egon', 'kevin'}
    
    print(f"pythoners^linuxers: {pythoners^linuxers}")
    print(
        f"pythoners.symmetric_difference(linuxers): {pythoners.symmetric_difference(linuxers)}")
    pythoners^linuxers: {'egon', 'tank', 'kevin', 'jason', 'sean'}
    pythoners.symmetric_difference(linuxers): {'egon', 'tank', 'kevin', 'jason', 'sean'}

    7.==

    # str之==
    pythoners = {'jason', 'nick', 'tank', 'sean'}
    linuxers = {'nick', 'egon', 'kevin'}
    javers = {'nick', 'egon', 'kevin'}
    
    print(f"pythoners==linuxers: {pythoners==linuxers}")
    print(f"javers==linuxers: {javers==linuxers}")
    pythoners==linuxers: False
    javers==linuxers: True

    8.父集:>、>=

    # str之父集:>、>=
    pythoners = {'jason', 'nick', 'tank', 'sean'}
    linuxers = {'nick', 'egon', 'kevin'}
    javaers = {'jason', 'nick'}
    
    print(f"pythoners>linuxers: {pythoners>linuxers}")
    print(f"pythoners>=linuxers: {pythoners>=linuxers}")
    print(f"pythoners>=javaers: {pythoners>=javaers}")
    print(f"pythoners.issuperset(javaers): {pythoners.issuperset(javaers)}")
    pythoners>linuxers: False
    pythoners>=linuxers: False
    pythoners>=javaers: True
    pythoners.issuperset(javaers): True

    9.子集:<、<=

    # str之子集:<、<=
    pythoners = {'jason', 'nick', 'tank', 'sean'}
    linuxers = {'nick', 'egon', 'kevin'}
    javaers = {'jason', 'nick'}
    
    print(f"pythoners<linuxers: {pythoners<linuxers}")
    print(f"pythoners<=linuxers: {pythoners<=linuxers}")
    print(f"javaers.issubset(javaers): {javaers.issubset(javaers)}")
    pythoners<linuxers: False
    pythoners<=linuxers: False
    javaers.issubset(javaers): True

    10.add()

    # set之add()
    s = {1, 2, 'a'}
    s.add(3)
    
    print(s)
    {1, 2, 3, 'a'}

    11.remove()

    # set之remove()
    s = {1, 2, 'a'}
    s.remove(1)
    
    print(s)
    {2, 'a'}


    12.difference_update()

    # str之difference_update()
    pythoners = {'jason', 'nick', 'tank', 'sean'}
    linuxers = {'nick', 'egon', 'kevin'}
    pythoners.difference_update(linuxers)
    
    print(f"pythoners.difference_update(linuxers): {pythoners}")
    pythoners.difference_update(linuxers): {'tank', 'jason', 'sean'}

    数据类型总结

    存一个值or多个

    存一个值: 整型/浮点型/字符串

    存多个值: 列表/元组/字典/集合

    有序or无序

    有序:字符串/列表/元组(序列类型) 无序:字典/集合

    可变or不可变

    可变:列表/字典/集合 不可变:整型/浮点型/字符串/元组

  • 相关阅读:
    产生WM_PAINT 消息
    模板作为模板的参数
    转:网络游戏同步原理荟萃
    一个隐晦的c++语法问题
    Winbind authentication against active directory
    In Place Upgrade of CentOS 6 to CentOS 7
    How To mount/Browse Windows Shares【在linux{centos}上挂载、浏览window共享】
    File System Shell
    Administration Commands
    User Commands
  • 原文地址:https://www.cnblogs.com/fjn839199790/p/11593663.html
Copyright © 2011-2022 走看看